Ja jag bestämde mig för att inte ha nåt nyårslöfte i år, jag brukar iofs inte ha nåt speciellt "löfte" under året..

Men nu för nån vecka sen kom jag på vad jag ska försöka göra i vardagen för att underlätta för mig själv och mina hundar. Det är så enkelt som att ge hundarna varsin promenad på kvällen (på morgonen kl 05.45 är jag inte redo för två promenader!) Men kvällspromenaderna blir underbara när det bara är Ella o jag samt Biz o jag   

Ella beter sig så sjukt illa när hon går ihop med Biz, hon taggar igång honom på allt... Det kan komma en människa utan hund som hon bara måste spänna sig mot och buffa, o då blir Biz spänd och beroende på situation så kan även han skälla till eller bara se väldigt osäker ut.. o värst är det om vi möter människa med hund... Inget roligt möte och vi går alltid från situationen med stressen pumpandes....    (iaf på Biz o mig, Ella går alltid från situationer med flaggan i topp, tror hon...) När Ella däremot går ensam på promenaderna så är hon lycklig och rätt harmonisk i de flesta möten!

När Biz får gå egen promenad på kvällen så är den stora lyckan att slippa nosgrimman! När Biz får egen promenad så har jag alltid fickan full med godis och vi klickar oss förbi hundmöten. (Biz börjar sällan att tyka sig, men säger hunden vi möter något så anser han sig ha full rätt till att snacka tillbaka..) Biz är dock rätt lätt på ett sätt för får man syn på en hund, så kan jag med gullipluttröst säga typ "åh vilken söt vovve, har du sett va gullig den är..." o då står han o viftar på svansen bara av att kolla på den andra hunden   

Men jag hade vart så tacksam av att få låta Biz möta "snälla, tysta" hundar, där vi kanske tilloch med kan börja träna på att gå lös förbi utan att bry sig.. det hade vart så gott!

Men idag så skulle jag få leverans av "Linas matkasse" nångång mellan 17-22 (vilken braaa tid...) så jag gjorde valet att ta bägge hundarna samtidigt.. Fy va jag ångrade mig så fort jag kom ut.. Biz är rätt stressad av bilvägen vi går jämte, o de blir ju inte bättre enligt honom att ha nosgrimman på sig, samt en långsam Ella som man får dra med sig 2 meter bakom i flexi.. Vi fick möte med en liten fralla mitt i bilstressen, o jag kände att jag hade koll på läget (började psyka ner Ella ganska tidigt) o frallan sa inget mer än frallors vanliga frustande, o Biz kändes lugn, MEN så va Ella tvungen att baffa till precis när frallan gick förbi o då tyckte Biz att han skulle skälla till han oxå (de blev nog lite överslagshandling av stressen från bilarna oxå..) Det va absolut ingen kaotisk situation, men så jädra onödigt från Ellas sida..

Vi mötte lite senare en matte med en lugn golden, vi gick på varsin sida av vägen o inte ett ljud från nån av jyckarna! Stolt matte!   

SÅ resten av livet ska jag gå delade promenader   

Tack o hej leverpastej

Min lilla lilla Biz, på sitt bästa ställe när han va valp o bodde hemma hos mamma fortfarande!

Min lilla rottweiler Ella, hon ser rätt galen ut på denna bilden ;)